DNVGL.se

De största förändringarna i ISO 45001 vs OHSAS 18001

Kontakta oss

Behöver du hjälp med övergången?

Kontakta oss
SHARE:
PRINT:
Workers outside skyscraper
Precis som andra nya ISO standarder utgår ISO 45001 från HLS, High Level Structure, vilket underlättar för företag och organisationer att implementera och integrera standarden. Några av förändringarna i ISO 45001 vs OHSAS 18001 induceras av den gemensamma HLS och vissa är specifika för hälsa och säkerhet.

OHSAS 18001 kommer att återkallas när ISO 45001 släpps under Q1 2018. ISO 45001 är en internationell standard som garanterar förbättrad kompatibilitet med andra standarder, som ISO 9001 och 14001. Det gör det lättare att implementera och integrera i ett styrsystem, vilket ger ökad värde för användare.

Om du redan tillämpar OHSAS 18001 kommer du att känna igen de flesta kraven i ISO 45001. Det finns dock en hel del ändringar från OHSAS 18001 som du måste förbereda för att kunna migrera och överensstämma med ISO 45001.

Global arbetsgrupp

I arbetet med att ta fram den nya standarden deltar 50 länder och internationella organisationer, bl a International Labor Organization. Syftet är att standarden ska bidra till att förbättra arbetsmiljön både i utvecklingsländer och industriländer. 

Business Assurance deltar i arbetet både genom IIOC – Independent International Organisation for Certification och direkt som representant i ISOs kommitté. 

Nyheterna


Några av förändringarna i ISO 45001 jämfört med OHSAS 18001:

  • Systematisk identifiering av externa och interna frågor, behov och förväntningar hos medarbetare och andra intressenter. Syftet är att förstå de faktorer som påverkar och är relevanta för ledningssystemet.
  • Ledarskap och medverkan från medarbetare med särskild tyngd på delaktighet och samråd.
  • Riskbaserat tankesätt ligger till grund för ledningssystemet. Större fokus på mål som drivkraft för förbättringar och den planering som krävs för att nå målen.
  • Utökade krav kopplat till intern och extern kommunikation, inklusive behovet att avgöra vad, när och hur för aktuell information och kommunikation.
  • Större tyngd på kontroll av förändringar, samt kontroll av inköp kopplat till underleverantörer och outsourcade processer.
  • Specifika krav kopplade till utvärdering av prestanda.
  • Förändringar kopplat till nödlägesberedskap och respons.
  • Nya avsnitt kring processen för ständig förbättring.