DNVGL.se

Vad är nytt i ISO 50001:2018?

ISO 50001:2018 följer High Level Structure (HLS), ett ramverk som används för många ISO standarder för ledningssystem. De flesta nyheterna i ISO 50001:2018 har sin utgångspunkt i HLS, men vissa av dem är specifika för energiledning.

DNV GL Key changes ISO 50001

Kontakta oss

Behöver du hjälp med övergången?

Kontakta oss
Farid Djahani

Farid Djahani

Sales and Marketing Manager

Den internationella standarden ISO 50001:2018 följer samma High Level Structure (HLS) som många andra ISO standarder för ledningssystem. ISO 50001:2018 kan enkelt integreras med andra ledningssystem som bygger på samma struktur, t.ex. ISO 9001 och ISO 14001.

Om ni redan tillämpar ISO 50001:2011 kommer du att känna igen de flesta kraven i ISO 50001:2018. Vissa av dem kräver dock en del förberedelser inför övergången.

De största förändringarna i ISO 50001:2018 jämfört med 2011 års version

1. Ändringar som har utgångspunkt i HLS

  • Ny kravelement om vikten av organisationen och dess förutsättningar (4.1)

    Organisationen ska avgöra vilka externa och interna frågor som är relevanta för dess syfte och som påverkar dess förmåga att nå de avsedda resultaten med sitt energiledningssystem och att förbättra sin energiprestanda. Syftet med analysen är att ge en övergripande förståelse av de externa och interna frågor som kan påverka, antingen positivt eller negativt, organisationens energiprestanda och energiledningssystem.

  • Ny punkt om att förstå intressenters behov och förväntningar (4.2)

    Syftet är att identifiera vilka intressenter som är relevanta för energiprestandan och energiledningssystemet samt att skaffa sig en övergripande bild av deras behov och förväntningar (krav).

  • Stärkt betoning på ledarskap och högsta ledningens åtagande Punkt

    5.1 innehåller nya krav om att tydligt visa ledarskap och aktivt arbeta för att förbättra energiledningssystemets verkan.

  • Hantering av risker och möjligheter

    Enligt punkt 6.1 ska organisationen fastställa de risker och möjligheter som (antingen positiv eller negativt) kan påverka energiledningssystemets resultat eller energiprestandan och vid behov vidta åtgärder. Observera att risker och möjligheter måste beaktas när övergripande, strategiska beslut ska fattas i en organisation. Genom att identifiera risker och möjligheter när energiledningssystemet utarbetas kan en organisation förutse potentiella scenarion och konsekvenser så att oönskade effekter kan förebyggas. På samma sätt kan gynnsamma faktorer eller omständigheter som kan innebära eventuella fördelar eller potentiellt positiva effekter identifieras och utnyttjas. Denna process kan betraktas som ett komplement till punkt 6.3 ”Energikartläggning”, som är en mer detaljerad genomgång av driften i syfte att kontrollera och förbättra energiprestandan.

  • Kompetens (7.2)

    Kräver att en organisation avgör vilken kompetens som är nödvändig hos den eller de personer som utför arbete inom eller åt organisationen och som påverkar dess energiprestanda och energiledningssystem. Dessutom ska organisationen utvärdera verkan av vidtagna åtgärder för att införskaffa den nödvändiga kompetensen.

  • Utökade krav avseende kommunikation (7.4)

    • Denna punkt innefattar även extern kommunikation, inte enbart intern kommunikation.
    • Kraven är mer tvingande vad gäller de praktiska aspekterna på kommunikation, såsom att fastställa vad kommunikationen ska handla om, när kommunikationen ska ske, med vem kommunikationen ska ske, hur kommunikationen ska ske och vem som har hand om kommunikationen.
    • Organisationen ska säkerställa att den information som kommuniceras överensstämmer med den information som genereras i energiledningssystemet.
  • Planering och styrning av verksamheten

    Kraven har utökats enligt följande:

    • Organisationen ska styra planerade ändringar och se över konsekvenserna av oavsiktliga ändringar.
    • Organisationen ska säkerställa att utkontrakterade områden med betydande energianvändning eller processer som kan sättas i samband med områden med betydande energianvändning är styrda.
    • Dokumenterad information ska bevaras i den omfattning som är nödvändig för att ha tilltro till att processerna har utförts som planerat.
  • Övervakning, mätning, analys och utvärdering av energiprestanda och energiledningssystemet (9.1)

    Tillägg i kraven:

    • Organisationen ska fastställa vilka metoder som behövs för övervakning, mätning och analys.
    • Organisationen ska bevara dokumenterad information om såväl undersökningar och vidtagna åtgärder som resultaten av övervakningar och mätningar.
  • Ledningens genomgång (9.3)

    Genomgången av energiledningssystemet har utökats, både vad gäller underlaget och innehållet i resultatet av genomgången.

2. Ändringar som specifikt avser energiledningsarbetet

  • Omfattning och avgränsningar (4.3)

    • Organisationen får inte utesluta en energikälla som faller inom ramen för energiledningssystemets omfattning och avgränsningar.
    • Organisationen ska säkerställa att den har befogenhet att styra sin egen energieffektivitet, energianvändning och energiförbrukning inom ramen för energiledningssystemets omfattning och avgränsningar.
  • Energikartläggning (6.3)

    Processen som berör områden med betydande energianvändning har förtydligats för att ge ett mer logiskt arbetsflöde. För varje område med betydande energianvändning ska organisationen: identifiera relevanta variabler, bestämma nuvarande energiprestanda samt identifiera vilka personer som utför arbete inom eller åt organisationen och som väsentligt påverkar energianvändningen.

  • Nyckeltal för energi (6.4)

    Vissa förändringar:

    • Organisationen ska välja nyckeltal för energi som gör det möjligt att påvisa förbättrad energiprestanda.
    • I de fall organisationen har data som tyder på att relevanta variabler väsentligt påverkar energiprestandan ska organisationen beakta dessa data när lämpliga nyckeltal för energi fastställs.
    • Dokumenterad information om nyckelvärden för energi ska bevaras. (Anmärkning: Liksom tidigare ska metoden för att bestämma och uppdatera nyckeltalen för energi dokumenteras.)
  • Referensvärde för energi (6.5)

    Viktiga ändringar:

    • I de fall organisationen har data som tyder på att relevanta variabler väsentligt påverkar energiprestandan ska organisationen normalisera nyckeltalsvärdena för energi och motsvarande referensvärden för att möjliggöra jämförelser av energiprestandan.
    • Nya definitioner av ”statisk faktor”, ”relevant variabel” och ”normalisering” (3.4.8-3.4.10).
    • Referensvärden för energi ska korrigeras när det har skett ”större förändringar i de statiska faktorerna”.
  • Plan för insamling av energidata (6.6)

    Detta begrepp ersätter ”plan för energimätning” i versionen från 2011. Tillägg i kraven:

    • Det anges uttryckligen att ”det ska framgå av planen vilka data som behövs för att övervaka nyckelparametrarna samt hur och hur ofta data ska samlas in och bevaras”.
    • Det anges uttryckligen vilka ”områden” insamlingen av data ska omfatta: ”De data som ska samlas in (eller som erhålls genom mätning, där så är tillämpligt) och dokumenteras ska omfatta:
      • relevanta variabler för betydande energianvändning
      • energiförbrukning som är relaterad till områden med betydande energianvändning och organisationen
      • driftparametrar relaterade till områden med betydande energianvändning
      • statiska faktorer, om tillämpligt
      • data som anges i handlingsplaner.
    • Planen för insamling av energidata ska granskas vid förutbestämda intervall och uppdateras vid behov.

3. Övriga ändringar

  • Konstruktion och utformning (8.2)

    Dessa krav är i stor utsträckning desamma som i versionen från 2011, punkt 4.5.6, men observera följande ändring: Det anges uttryckligen att organisationen ska beakta möjligheter till förbättring av energiprestandan och styrning av verksamheten vid konstruktion och utformning av nya, ändrade och renoverade anläggningar, utrustning, system och processer som använder energi och som kan ha en betydande påverkan på organisationens energiprestanda över den planerade eller förväntade livslängden.

  • 8.3 Upphandling

    Dessa krav är i stor utsträckning desamma som i versionen från 2011, punkt 4.5.7, men observera följande ändring:

    Det anges uttryckligen att organisationen i tillämpliga fall ska ange och kommunicera specifikationer för den utrustning och de tjänster som upphandlas, samt numera även vid inköp av energi.

4. Termer och definitioner

  • Innehåller 40 ordförklaringar, att jämföras med 28 i versionen från 2011. 
  • 18 termer är nya, varav 13 är hämtade från HLS och fem är energispecifika termer.
  • De fem energispecifika termer är: ”förbättring av energiprestanda”, ”statiska faktorer”, “relevanta variabler”, ”normalisering” och ”nyckeltalsvärde för energi”. Dessa bör noteras eftersom de bidrar till att skapa klarhet. 
  • Följande fem termer från 2011-versionen används inte längre i standarden: ”energitjänst”, “korrigering”, ”förebyggande åtgärd”, ”redovisande dokument” och ”rutin”.
  • HLS innehåller ingen specifik punkt för ”förebyggande åtgärd” och hänvisar heller inte till termen. Att konceptet ”förebyggande åtgärder” ingår i standarden anses dock vara underförstått (se till exempel 4.1, 4.2, 6.1) 
  • Termerna ”dokument” och ” redovisande dokument” har ersatts med ”dokumenterad information”.
  • Termen ”ledningens representant” används inte längre – alla arbetsuppgifter som tillhörde denna roll i 2001 års version ska nu utföras av energiledningsgruppen.

Kontakta oss

Behöver du hjälp med övergången?

Kontakta oss
Farid Djahani

Farid Djahani

Sales and Marketing Manager